Föreningen disponerar och sköter flera fastigheter på Ljugarn som en del av vår ideella verksamhet i form av museiverksamhet, Ljugarns bastu, föredrag, konserter, hemängen mitt byn, konstutställningar mm. Nedan ser du vilka hus/fastigheter vi disponerar och vem som står som ägare.
Strandridaregården från 1700-talet. Ägs av Statens Fastighetsverk. Vi driver huset som ett strandridaremuseum på bottenvåningen och på övervåningen finns Sveriges enda tullmuseum samt utställningar om Ljugarn.
I anslutning till Strandridaregården finns ett mindre hus som inrymmer ett mycket fint fossilmuseum. Här kan du se en mängd mycket ovanliga och välbevarade Gotlandsfossil med finurliga namn som Oriostoma, Laxonema, Calymene, Opioceras…
Ljugarns bastu. Ägs av föreningen. Varje vecka går att bada bastu till det facila priset av 50 kr. Vi har swish för att underlätta betalningen. Det går även att boka bastun privat. Läs mer och boka här
Kvarnen. Stolpkvarnen i Ljugarn på lotsbacken är belägen på uddens högsta punkt. Den uppfördes 1828 och var avsedd till ”lotsarnes bruk och nytta”. Kvarnen användes av folket på backen ännu i slutet av 1940-talet. En vindflöjel på taket har viktiga årtal i kvarnens historia utstansade. Där kan man se byggnadsåret samt årtalen för mer genomgripande renoveringar i modern tid.
Kvarnvingarna vrids ett kvarts varv varje kvartal för att axeln skall hålla sig rak och så att slitaget från sol och regn skall fördelas jämt över axelns utstickande delar och kvarnens vingar.
Kvarnen fyller 200 år 2028.
Föreningen Ljugarn som numer äger och förvaltar kvarnen har under 2024 med hjälp av Gotlands Museum gått igenom kvarnens nuvarande skick och också tagit fram en vård- & underhållsplan för framtiden. Vi har med stor hjälp av boende och eldsjälar på Ljugarn även lyckats dokumentera mycket av kvarnens historia, som kommer att finnas med i den bok om Ljugarn som vi arbetar med.
Inför 200 års jubileet hoppas föreningen att vi som bor och verkar i Ljugarn än en gång ska samla våra krafter för ett kunna genomföra nödvändigt underhåll och renoveringsbehov av kvarnen. För att detta ska vara möjligt krävs än en gång att vi i Ljugarn bidrar med vad vi kan i form av engagemang, kunskap och olika typer av resurser.
Vissa nödvändiga insatser har redan kunnat göras, som förbättrad ventilation och rensning av sly och växtlighet runt kvarnen. Andra brådskande underhåll- och renoveringsbehov är att grundens murverk och träsyllar behöver rättas till och kompletteras, en av kvarnens två brostockarna (som är knäckt) behöver förstärkas med hjälp av gängstänger, samt att hela kvarnen behöver tjärstrykas ett antal gånger under kommande år. Behoven beskrivs utförligare i bifogad vård och underhållsplan. Läs gärna igenom denna och se efter vad du an bidra med för kunskaper och/eller resurser.
Har du frågor om hur du kan bidra så hör av dig till föreningens styrelse eller till Carl-Henrik Svensson som är föreningens kvarnansvarige. Ekonomiska bidrag tas självklart tacksamt emot även för detta tillfälle och kommer som vid tidigare kvarnrenoveringar att uppmärksammas.
I Strandbygdsmuseet finns konstutställningar och övriga program.
Strandbygdsmuseet (Hamnmagasinet). På nedervåningen ordnar vi konstutställningar under sommaren. Där finns även den sista likvagnen som tillhört Ardre församling. På övervåningen inryms föremål kopplade till fisket på Ljugarn samt möjlighet att hålla föredrag, föreställningar och konserter.
Hemängen. Ägs av Region Gotland men Föreningen sköter det sedan många år. 2017 fick vi diplom från Hemängeskommitten för välskött änge, vilket var en rolig bekräftelse för det arbetet vi lägger ned på att sköta och hålla änget på traditionellt vis.
Frithiof Petterssons bod
Pråmboden. De tre Lausholmarna utanför Ljugarn användes tidigare som betesmark för kor, hästar och lamm från traktens gårdar samt för skörd av hö. I Pråmboden ligger den sista av fyra pråmar som användes för transporter av kreatur och hö. Det var ett folknöje i sig när alla ungdjuren skulle ombord på pråmen. Pråmen är 12 meter lång och 5 meter bred. Den byggdes 1927 och användes fram till 1986.